Svansen är lång, lurvig och pratglad. Det är inte bara självklart att hålla den högt upp i luften med en bekräftelse som säger "Här är jag som är störst! Se mig!" utan den är också vacker. Den gör en magnifik herre i sina bästa år till traktens kejsare. Men efter ett varv i skogen så här i maj blir det lite svårt att hålla önskad svansföring.
Kardborrarna är många men matte njuter av nyutslagna liljekonvaljer. Det går fort för en ståtlig hund att bli lika sänkt som Pluto bland ekorrar. Dessutom följer tre myror och en fästing med in bilen. Men matte som har åtskilliga hundår på nacken jagar kardborrar snabbt på flykten och myrorna far all världens väg. Och fästingen? Den blev inte bara platt utan mycket platt mellan två små stenar och svansen kan åter vifta glatt i eftermiddagssolen.
torsdag 22 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Kul att ni kommit igång med skrivandet. Bilder! Vi vill se bilder på kejsarens svans!
Skicka en kommentar